På Brigittes begäran

Pysseltrevligmysiga hobbymusikakademien allmängör härmed texten till Brigitte Nelsons stora succé (en av dem alla i den långa raden av succèser prima donnan beskärts på världens stora operascener, i sitt eget badrum och på Konsum, där man kan sjunga för att fördriva tiden i kön, alternativt skrämma bort kön så man kommer hem fortare):

Delsbostintans tandagnisslansaria,
ur
Delsbostintans nya tänder
Libretto: Koivo Toivopoivo-Blijxt

Ho-ho-ho-ho-ho-ho-ho-hooo!
Mina tänder!
Rena undret!
Och det beror ej på pepsodent.
Mina tänder!
Mina nya tänder!
Efter alla år av tandagnisslan,
som mina tänder ned till pulpan slitit,
är nu mina tänder
nya tänder
fina tänder
som tänder nya bränder
och skrämmer med sina reflexer bort några änder
mina nya, fina, högglanspolerade tänder! (Wejlande ad libitum.)
Aha!

Många kanske undrar varför Delsbostintan sjunger "Aha!" sist i sin famösa aria, men det beror på att hon enligt librettot då får syn på Bollebygdskonrad, som i Delsbostintans lustgasbemängda medvetande är symbolen för tandtrollens konung Karilarm.

Operan slutar som ni alla vet med att Delsbostintan gifter sig med sin tandhygienist, de skaffar sju barn som alla borstar tänderna i takt medan de sjunger godnattsången F´rw´l, g'natt, affidsjlnbl, splutt, och Konrad dödas av en borrmaskin från Sankt Petersburg.

/ Agathon Kalos, operakrönikör